Att bygga en altan är ett populärt projekt för att skapa en trevlig uteplats i trädgården. Men vad kostar det att bygga en altan? Häng med så går vi igenom grunderna.
Kostnaderna beror på flera faktorer: altanens storlek, val av trallvirke, typ av grundläggning samt om du bygger själv eller anlitar hantverkare. Nedan går vi igenom aktuella prisintervall, konkreta exempel och tips för att ditt altanbygge ska bli både lyckat och kostnadseffektivt.
Pris per kvadratmeter: Exempel för olika altanstorlekar
Priset för en altan anges ofta i kronor per kvadratmeter (m²). För en enklare altan i marknivå med tryckimpregnerat trä ligger totalpriset (arbete + material) omkring 1 000–1 500 kr/m². Detta förutsätter plana markförhållanden utan omfattande markarbeten. Med exklusivare material eller mer komplex design kan kostnaden stiga till cirka 2 000–3 000 kr/m², medan en egenbyggd altan enbart med material kan komma ner mot 300–600 kr/m² beroende på materialval. Tänk på att mindre projekt ofta har något högre kvadratmeterpris än större, eftersom vissa fasta kostnader slås ut på färre kvadrat.
Kostnadsexempel per storlek
I tabellen nedan jämförs ungefärliga kostnader för altaner i olika storlekar. ROT-avdraget är inräknat i exemplen för hantverkaralternativet. Intervallet beror på lokala prisvariationer och val av material/metod. Exemplen utgår från en enkel altan i marknivå med tryckimpregnerad trall, utan räcken eller tak.
| Altanstorlek | Bygga själv (endast material) | Anlita hantverkare (material + arbete) |
|---|---|---|
| 15 m² | ca 5 000 – 10 000 kr | ca 25 000 – 40 000 kr (efter ROT) |
| 30 m² | ca 10 000 – 20 000 kr | ca 40 000 – 60 000 kr (efter ROT) |
| 50 m² | ca 15 000 – 30 000 kr | ca 50 000 – 70 000 kr (efter ROT) |
Som jämförelse visar en prisundersökning att en altan på 50 m² kan landa runt 42 000 kr efter ROT-avdrag om den byggs av fackmän. Mindre altaner kan dock bli relativt dyrare per m² – en altan på 25 m² i marknivå kan t.ex. kosta omkring 40–50 000 kr efter ROT. Beroende på utformning och förutsättningar kan totalpriset för vanliga altanbyggen hamna brett, från runt 30 000 kr upp till 60 000 kr i typiska fall. Det lönar sig därför att planera noga och jämföra offerter.
Altan 15 m². 
Altan 30 m². 
Altan 50 m².
Materialval: trallens pris och påverkan på totalkostnaden
Trallvirket – brädorna som utgör altangolvet – finns i olika material och prisklasser. Valet påverkar både materialkostnaden per m² och altanens underhållsbehov och livslängd. Här är några vanliga alternativ och hur de påverkar kostnaden:
| Trallmaterial | Pris per löpmeter (cirka) | Pris per m² (endast trall) | Egenskaper & underhåll |
|---|---|---|---|
| Tryckimpregnerat trä (furu) | ca 17–50 kr/lm | ca 150–400 kr/m² (billigast) | Standardval med rötbeständig behandling (20–25 års hållbarhet). Grånar med tiden, kräver enklare underhåll (olja/såpa vid behov). Mycket prisvärt men innehåller impregneringsmedel. |
| Sibirisk lärk | ca 40 kr/lm | ca 300–350 kr/m² | Naturligt motståndskraftigt trä utan kemikalier. Åldras vackert silvergrått. Lite dyrare än furu och bör oljas in för längre livslängd. Ger ett exklusivare intryck. |
| Komposittrall | ca 100–200 kr/lm | ca 350–600 kr/m² | Träplastkomposit som är nästan underhållsfritt och mycket formstabilt. Högst materialpris men ingen oljning/slipning krävs. Behåller färgen relativt väl (kan blekas något). Kan bli väldigt varmt i solen jämfört med trä. |
Tips: Om budgeten är tight kan tryckimpregnerat virke vara det bästa valet – det är billigast per kvadratmeter och samtidigt tåligt.
Vill du slippa kemikalier kan lärk eller värmebehandlad furu vara bra mellanting. Komposit är dyrast i inköp men sparar tid på underhåll. Tänk också på att reglar och övrigt konstruktionsvirke tillkommer i materialkostnaden, men dessa väljs oftast i vanligt konstruktionsvirke (t.ex. tryckt trä i A-klass) oavsett tralltyp.
Altanens grundläggningen: påverkan på priset
Hur altanen grundläggs (alltså hur den fästs i marken) har stor påverkan på både material- och arbetskostnad. Nedan är de vanligaste alternativen och hur de skiljer sig. Om du vill fördjupa dig i ämnet rekommenderar vi denna artikel: Grundläggning till Altan: Allt du Behöver Veta & Gratis Tabell
Betongplintar
Traditionsenlig metod där altanen står på betongfundament i marken. Du kan gjuta egna plintar eller köpa färdiga. En färdiggjuten plint (70 cm med ingjuten stolpsko) kostar ca 130–230 kr/st. Egengjutna plintar blir något billigare i material (cirka 150–250 kr/st inkl. rör, armering, betong) men kräver mer arbete. Plintar ger en stabil grund även på ojämnt underlag, men att gräva och gjuta många plintar ökar arbetskostnaden.
Markskruv
Stålskruv som skruvas ned i marken istället för plint. Dessa installeras ofta av proffs med specialverktyg på några minuter per skruv. Fördelen är minimal grävning och direkt färdig grund. Priset ligger runt 500 kr per skruv inklusive montering som en grov uppskattning (varierar med mark och leverantör). Totalkostnaden kan bli liknande plintar när arbete beaktas, men det går snabbare och passar t.ex. om marken är stenig där grävning är svår.
Plattor
För låga altaner i markhöjd kan reglarna ibland vila direkt på betongplattor eller lecablock på marken. Detta är det billigaste alternativet i materialväg – en betongplatta kostar bara ca 5–25 kr/st och ett lecablock ca 25–45 kr/st. Man skalar bort matjorden, lägger ut markduk och packat grus, och placerar ut plattor som ett stabilt underlag. Arbetsmomentet är enklare än att gjuta plintar, men metoden lämpar sig endast om marken är plan och väl dränerad samt för altaner som ligger nära marken. För högre altaner behövs istället plintar eller skruv som går ner i frostfritt djup.
Bärlina: behövs eller ej?
En bärlina är en kraftigare balk som bär upp reglarna. Om altanen fästs i huset används ofta en bärlina (regel) mot fasaden, och en yttre bärlina på plintar eller skruvar för att bära altangolvet. Bygger du en större eller fristående altan kan dessutom en eller felra mittbärlinor behövas för att reglarna inte ska spänna för långt. Vid en låg altan på många plattor, där reglarna har stöd längs hela längden, klarar man sig ofta utan separata bärlinor. Tänk på att varje extra bärlina och tillhörande plintar/skruv ökar kostnaden något (material + arbete), men ger en stadigare konstruktion.
Självbygge vs. anlita snickare: skillnader i totalkostnad
En avgörande faktor för totalkostnaden är om du bygger altanen själv eller tar hjälp av professionella snickare. Nedan följer några punkter att beakta.
Bygga altan: material och arbetskostnad
Bygger du i egen regi betalar du i princip bara materialet (samt eventuella verktyg). Materialkostnaden för en altan ligger runt 250 kr/m² för virke, skruv m.m. i standardutförande (exkl. grundläggning). Tillkommer markarbete kan du räkna ca 100 kr/m² extra i grus, markduk etc. Anlitar du hantverkare tillkommer arbetskostnad som ofta motsvarar eller överstiger materialkostnaden. I ett exempel på 50 m² altan uppskattades materialet till 15 500 kr medan arbetskostnaden blev 38 400 kr – alltså över 60% av totalkostnaden. Att bygga själv kan halvera kostnaden i rena pengar, men det kräver förstås din tid och noggrannhet.
Hantverkarpriser & ROT-avdrag
Snickarens timpris ligger vanligtvis runt 500–650 kr/timme (inkl. moms) beroende på region och erfarenhet. Efter ROT-avdrag (30% skattereduktion på arbetskostnaden) blir det effektivt ca 350–450 kr/tim du betalar. Många firmor räknar istället på ett paketpris per kvadratmeter för altanbyggen – ofta omkring 1 000–1 500 kr/m² för en standardaltan i trä. I denna kvadratmeterkostnad ingår både material och arbete (efter ROT), och priset varierar med altanens komplexitet. ROT-avdraget är ett stort plus med att anlita proffs – det kan sänka totalkostnaden på fakturan med upp till 50 000 kr per person och år (30% av arbetskostnaden).
Kostnadsexempel : bygga altan med vs utan hantverkare
Enligt Långbrohantverkarna kostar en tryckimpregnerad altan på ~50 m² ca 67 000 kr före ROT, varav 40 000 kr arbete och 27 000 kr material. Efter ROT blir det ~53 000 kr (dvs 1 100 kr/m²). Som DIY-projekt kanske samma altan skulle kosta runt 20 000–30 000 kr i material. Å andra sidan kan en erfaren snickare ofta bygga snabbare och fackmässigt, vilket minskar risken för dyra fel (se avsnitt om misstag nedan). Det kan även vara ett krav att anlita behörig elektriker om du planerar elinstallationer (t.ex. altanbelysning eller infravärme) – elarbete får man inte göra själv.
Tidsåtgång: hur lång tid tar altanprojektet?
Tidsåtgången för ett altanbygge beror förstås på altanens storlek och komplexitet, men också på om du bygger själv eller tar hjälp. Proffshantverkare får ofta jobbet gjort betydligt snabbare än en ovan hemmafixare.
- 15 m² altan: För två snickare tar en liten altan kanske 1–2 dagar att färdigställa (förutsatt enkel design). Som hemmaprojekt kan det motsvara en långhelg eller ett par helger, beroende på din erfarenhet och om du jobbar ensam.
- 30 m² altan: En mellanstor altan kan ta runt 2–3 arbetsdagar för ett proffsteam. Gör du det själv, räkna med åtminstone två helger för byggnation och efterarbete, utöver eventuell planering och inköp före.
- 50 m² altan: En större öppen altan tar cirka 4 dagar (motsvarande 64 arbetstimmar) för två snickare. Som privatperson utan vana kan samma projekt sträcka sig över en till två veckor effektiv tid – ofta utspritt på flera helger.
Komplexa konstruktioner eller tillägg (räcken, trappor, nivåskillnader) förlänger byggtiden ytterligare. Tidsvinsten är en av fördelarna med att anlita hantverkare – du kan ha en färdig altan på några dagar istället för veckor, vilket är guld värt under sommarens bästa dagar.
Vanliga misstag vid altanbygge och kostsamma konsekvenser
Många altaner byggs som gör-det-själv-projekt. Det går utmärkt med rätt planering, men det finns fallgropar. Här är några vanliga misstag som kan bli dyra att åtgärda i efterhand, och hur du undviker dem:
För litet mellanrum mellan trallbrädor:
Ett klassiskt misstag är att skruva trallbrädorna för tätt (“dikt an”). Trä sväller när det blir fuktigt, och utan tillräcklig springa kan brädorna bukta och trycka upp varandra ur konstruktionen. Resultatet blir en skev altan som kan kräva tidsödande ommontering.
Lösning: Följ rekommenderade avstånd (ofta ~5 mm för tryckt virke) så att trallen har plats att svälla utan att skadas.
Slarv med ändträskydd:
Ändar och kapytor på virket är extra känsliga för fukt. Om du kapar brädor och inte behandlar ändträet med träskyddsolja eller liknande suger träet åt sig betydligt mer vatten. Konsekvensen blir att fina brädor kan angripas av röta och behöva bytas ut i förtid – ett trist extrajobb som enkelt kan undvikas.
Lösning: Mätta alltid färska snittytor/ändträ rikligt med impregneringsolja eller ändträförsegling. Det förlänger altanens livslängd och sparar dig kostnaden för att byta rötangripet virke senare.
Bristfällig grundläggning och stöd:
Grunden måste bära altanen under många år. Ett vanligt fel är att snåla in på antalet plintar/markskruv eller strunta i att justera in dessa ordentligt. En altan som står på för få stödpunkter eller på oförberedd mark kan sätta sig (sjunka) eller bli svajig/sned. Följden blir att du kanske måste lyfta och nivellera om altanen efter ett par säsonger – ett tungt arbete som kan kräva professionell hjälp.
Lösning: Gör grundarbetet ordentligt. Gräv ned plintar till frostfritt djup eller använd rejäl markskruv enligt leverantörens anvisningar. Kolla med vattenpass så allt ligger i nivå. Överdimensionera hellre än att ha för få stöd. Kostnaden för en extra plint eller skruv är låg jämfört med att behöva rätta till en sättning i efterhand.
Ingen markduk under trallen:
Glöm inte underarbetet. Om man skippar markduk under altanen kan ogräs och växtlighet tränga upp mellan brädorna över tid. Det ser inte bara ovårdat ut utan är svårt (ibland omöjligt) att åtgärda när altanen väl ligger på plats.
Lösning: Rensa bort matjord och lägg alltid en geotextil (markduk) över marken under altanen, gärna med ett lager grus ovanpå. Det förhindrar ogräs och underlättar dränering. Den lilla extra kostnaden och tiden för markduk sparar dig både jobb och irritation i längden.
Altanplaneraren.se: rita upp altanen och räktna ut pris
När du har koll på kostnaderna och vill börja planera din egen altan kan du med fördel använda Altanplaneraren.se – ett smart planeringsverktyg online. Där kan du själv rita upp din altan i 3D genom att ange mått och form, lägga in trappsteg, räcken m.m. Verktyget räknar automatiskt ut altanens area och uppskattar åtgång av material. Med ett klick får du dessutom ett automatiskt uträknat prisförslag baserat på aktuella materialpriser och grundläggningsalternativ. Altanplaneraren är gratis att använda och fungerar direkt i webbläsaren utan inloggning. På så vis kan du enkelt laborera med olika utföranden och få en tydlig bild av både design och kostnad innan du sätter igång att bygga. Lycka till med ditt altanprojekt!